Idag är det söndag.
Sista dagen på veckan. Framförallt sista dagen på helgen.
Som tack för att jag är en sån underbar flickvän är jag idag lämnad ensam med alla artontusen djur.
Däribland en retsticka till katt och en vilde till hund.
Hunden är sååååå intresserad av allt katten gör, vilket hon naturligtvis är medveten om och därför lägger sig liiite för nära hunden med någon skojjig leksak. Då ska absolut hunden ha leksaken och eftersom katten är lika stor som hundens huvud så vinner såklart vovven fighten.
När katten går därifrån blir det ett jäkla liv på hunden, för leksaken var ju inte alls kul! Det är ju bara kul om katten är med och leker!!
Så hunden ålar sig längs golvet fram till katten - som svarar med att boxa hunden på nosen... och så fortsätter det.
Tack älskling.

Jag är numera helt inne i mina stickningar. Halsduken och mösan klar. Så det naturliga steget kändes ju som en vante. Skitvante. Det blev rätt nästan hela vägen, förutom när man ska sätta på den där satans tummen. Jag tycker INTE om tummar.
Men då var ju hela vanten klar, så man kan ju inte börja repa upp skiten då liksom.
Suck.
Så jag funderar på att (nu nr jag har EN vante och inte två) sticka en socka också. Bara för saken skull.